Cirkulär ekonomi – vad är det och varför bör det uppnås?

Ett begrepp som tar allt mer plats i media, inom politiken, i näringslivet men även hos privatpersoner är cirkulär ekonomi. Men vad betyder det? För vissa är det ett begrepp som säger allt, för andra inget. I det här inlägget kommer vi närmare beskriva vad en cirkulär ekonomi är, vad det innebär och varför den bör uppnås.

Linjärt – cirkuläritetens raka motsats

För att enklare förstå begreppet börjar vi med att beskriva vad en linjär ekonomi är. Den linjära ekonomin är den som de flesta av oss känner till och som våra beteenden och attityder formats ifrån. Ända sedan industrialiseringen har vi präglats av det som ibland benämns som ett slit-och-släng-samhälle. Kort och gott bygger det på utvinnande av naturresurser för att producera varor som vi sedan konsumerar och därefter gör oss av med det avfall som uppstår. Den linjära ekonomin har en början och ett slut och är en metod som aldrig varit hållbar. Men det vi inte visste då kan vi vara glada över att vi vet idag och omställningen mot mer hållbara metoder, beteenden och attityder formas i rådande stund. Hallelujah! Nu strävar vi efter att sluta cirkeln.

Strävan mot ett kretslopp

Så, hur skiftar vi om? Jo, genom att återvinna och återanvända det material som redan tillverkats utifrån planetens resurser. Så många gånger som möjligt över så lång tid som möjligt. Vi eftersträvar helt enkelt ett kretslopp. Omställningen handlar kort och gott om att minska resursanvändningen och är ett av många verktyg för att nå klimatmålen och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Produkter och tjänster som skapas i en cirkulär ekonomi designas för att kunna återanvändas. Det ska bland annat vara möjligt att plocka isär de olika komponenterna av en produkt så var enskild del kan återvinnas och återinföras i nya produkter. Vi strävar alltså efter att eliminera engångsanvändning, att inte behöva slänga någonting. Därmed minskar behovet av nya råvaruinköp samtidigt som produktionen i sig tillika transporterna av produkterna sker med förnybar energi på bästa möjliga sätt.

Hur agerar Sverige?

För att ställa om samhället från en linjär till cirkulär ekonomi beslutade Regeringen den 9 juli 2020 om en nationell strategi, Cirkulär ekonomi – strategi för omställningen i Sverige (M2020/01133) som lutar mot nedan vision och målsättning

Vision

“Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material.”

Målsättning

“Omställningen till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå miljö- och klimatmålen, samt de globala målen i Agenda 2030.”

Handlingsplanen omfattas av fyra fokusområden:

1. Cirkulär ekonomi genom hållbar produktion och produktdesign
2. Cirkulär ekonomi genom hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster
3. Cirkulär ekonomi genom giftfria och cirkulära kretslopp
4. Cirkulär ekonomi genom som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller

Vad händer inom avfall?

Avfall och avfallshanteringen spelar onekligen en avgörande roll i omställningen. För att förändring ska ske hos oss som invånare krävs beslut och förändringar i förordningar, lagar och obligatorium. Vilka avfallsströmmar är då de mest kritiska? Jo, följande:

• plast
• textil
• livsmedel
• förnybara och biobaserade råvaror
• bygg- och fastighetssektorn
• innovationskritiska metaller och mineraler

Sedan beslutet lades fram har du förmodligen lagt märke till förändringar i syfte att minska utsläpp av växthusgaser, matsvinn, förpackningsinsamling och sortering av matavfall. Mer om matavfallsobligatoriet i Stockholms kommun kan du läsa om här. Förändringarna må rubba invanda rutiner och vi har alla rätten att ifrågasätta, tycka och tänka kring omställningen. Men är det något vi vet så är det att nya främmande metoder och rutiner på sikt blir till vanor. Och den här gången gör vi det för vår planets skull.

Mer om Sveriges omställning till en cirkulär ekonomi hittar du i Regeringens handlingsplan.