Vad är matavfall och hur återvinner du det? Matavfallsguiden – Del 1

Från och med den 1 januari 2023 är det obligatoriskt för alla hushåll, kontor och övriga verksamheter i Stockholms stad att sortera ut sitt matavfall. Även om många av oss redan separerar matavfall från hushållssoporna märker vi att just matavfallsfrågan är ett vida diskuterat ämne. För att du ska känna dig uppdaterad, informerad och förberedd kommer vi i en bloggserie dela med oss av det du behöver veta om matavfall. Självklart kommer vi nosa närmare på den nya lagen, dela med oss av praktiska tips och lyfta innovativa lösningar för enkel och smidig hantering av matavfall. Nu sluter vi cirkeln tillsammans och tar tillvara på den värdefulla resurs som matavfall är!

Låt oss börja med det mest basala men ack så viktiga – vad är egentligen matavfall och varför är det så viktigt att vi sorterar ut våra rester? Knappt 30% av det matavfall som Stockholms invånare skapar sorteras. Det är i dagsläget långt ifrån Sveriges mål om 75% som ska uppnås 2023. Mycket, om än inte allt, ligger på var individs ansvar.

Vad är matavfall?

Det är förmodligen inte den svåraste typen av avfall att sortera, men hur många är vi inte som funderat på om jord, kaffefilter eller snittblommor som gjort sitt hör hemma bland matavfallet eller inte? Kort och gott, matavfall är det som blir över från din matlagning eller efter en måltid. Det kan till exempel vara fiskrens, rester från skaldjur och kött, skal från frukt, grönsaksblast eller gammalt bröd, pasta eller ris. Teblad, tepåsar, kaffesump och kaffefilter då? Även det klassas som matavfall.

Vad räknas inte som matavfall?

Kanske är det inte vad som räknas till matavfall som är den svåraste nöten att knäcka, utan vad som inte hör hemma i matavfallspåsen. Här är listan som hjälper dig på traven:

  • Jord, lera, snittblommor eller löv
  • Cigaretter, snus, aska och stearinljus
  • Vinkorkar
  • Ätpinnar och glasspinnar
  • Damm eller grus
  • Bomullspinnar, bomullstussar, blöjor, sanitetsprodukter, tvättservetter

Varför är det viktigt att matavfall sorteras?

Det viktigaste att bära med oss är att minimera vårt matsvinn så gott det går redan från början. Vi behöver helt enkelt se till att använda (äta upp!) den mat vi köper. Längre ner i inlägget följer 5 tips som hjälper dig på vägen.

Matavfall som naturligt uppstår av den enkla anledningen att vi inte kan förtära den, behöver tas om hand. Rester som sorteras tillsammans med övrigt restavfall bränns upp. Det motsvarar mängder av energi och näring som går till spillo och som i vårt samhälle kunnat nyttjas till annat. Matavfall som sorteras ut och samlas in separat rötas på en biogasanläggning och blir till biogas som drivmedel till personbilar, bussar eller transporter, men även till biogödsel till jordbruket som används vid odling av ny mat.

Slut cirkeln med en kompost

Rimligen vill vi gärna sortera vårt matavfall även på jobbet om vi så gör det hemmavid. Ett effektivt, snyggt och innovativt alternativ för kontoret är att implementera en kompostmaskin att ta hand om kollegornas avfall. Matresterna som uppstår från eftermiddagsfikat eller lunchrasten blir till näringsjord och utsöndrar varken dålig lukt eller ger ifrån sig oväsen. Här kan du läsa mer om fördelarna med att låta kompostmaskinen flytta in i företagets pentry.

Minska matsvinnet i 5 enkla steg

1. Planera dina inköp
Innan du går till butiken eller beställer hem din matkasse, planera vad du ska äta under veckan och kika igenom skafferi och kyl innan du inhandlar nytt.

2. Förvara din mat på rätt sätt
Om vi förvarar våra matvaror på rätt sätt håller de längre. Bra kylskåpstemperatur är +4 grader men glöm inte att temperaturen kan variera på olika platser i kylen. Här följer några tips på hur du kan tänka när du organiserar och förvarar dina matvaror hemma för bästa hållbarhet.

    • Kött, fisk, skaldjur, mejeriprodukter och ägg: Förvaras på den kallaste platsen i kylen för längst hållbarhet men går också bra att frysa in för användning längre fram.
    • Frukt och grönsaker: De flesta frukter och grönsaker trivs bäst i kyla, med undantag för vissa som med fördel kan förvaras i sval rumstemperatur. Dina kylda grönsaker och frukter bör placeras i kylens grönsakslåda där de skyddas från att stötas och skadas.
    • Potatis: Dina potatisar bör förvaras mörkt och svalt eftersom dagsljus framkallar ett giftigt ämne (solanin) men också gör att potatisen mjuknar och gror.
    • Bröd: Frukost- och matbröd mår bäst i rumstemperatur. Bröd som inte ska användas innan utgångsdatum går bra att frysa in för senare konsumtion.
    • Ketchup, sylt, fond och dylikt: Oöppnade burkar klarar sig bra i skafferiet, men så snart förpackningen är bruten bör de förvaras i kylen för bäst hållbarhet. Rekommendationer för hur du bäst förvarar den här typen av varor finns angivet på förpackningens etikett.
    • Konserver: Konserver kan förvaras i rumstemperatur under lång tid, men precis som för smaksättarna här ovan bör öppnade förpackningar förvaras i kylen. Kylkonserver som inlagd sill bör precis som namnet antyder, förvaras i kylen.
    • Torrvaror: Pasta, ris, socker och gryn av olika slag har lång hållbarhet och förvaras torrt i ett skafferi eller skåp.
    • Olja: Likt många andra varor håller även oljor längre om de förvaras svalt, men rumstemperatur går såklart bra.Mer information om hur du bäst förvarar dina olika matvaror hittar du hos Livsmedelsverket.

3. Håll koll på kylen
Ha för vana att titta igenom vad du har i kylen och hur dina matvaror mår. Prioritera dina måltider beroende på vad du tror kommer blir dåligt först.

4. Stirra dig inte blind på “bäst före”
Maten håller oftast betydligt längre än vad bäst före-datumet säger. Våga titta, lukta och smaka innan du slänger dina varor där utgångsdatumet har passerat.

5. Laga en ny rätt på det som blir över
Innan du köper nytt, se efter vad du har kvar och laga en måltid på det som blivit över. Det finns mycket man kan laga med några överblivna potatisar, fryst broccoli och en skvätt havregrädde. Låt kreativiteten kicka in!

 

Källor: Stockholms Vatten och Avfall